Det brann i huset, vi sprang ut hela familjen. Jag spani mot kaninerna bod, charlies bur stod i lågor, och taket höll på att rasa in, jag kände att jag inte skulle kunna rädda honom. Han kollade på mig genom lågorna, och jag kände, att något brast inom mig, jag tog mig ut. Jag hatade mig själv för att ha tänkt att vi inte passade ihop, Att jag höll på att tröttna osv. Efter branden sprang jag direkt in i kanin boden, som var illa tilltygad, Men stod fortfarande kvar. Jag sprang fram not charlies bur, som också var svårt bränd. Han låg där i buren, slö, Men ändå levande, jag blev hel igen, brandmännen kom in med en handduk, som dom lindade runt honom i, och jag insåg då att jag också skulle överleva en brand, för honom. Jag bärde ut honom till framsidan, och det var vi två, igen. Jag är ganska saker på att det här inte var en dröm, det var alldeles för verkligt, jag tror att charlie berättade något för mig, på riktigt.